Världshändelser som påverkar bolånen

Att räntorna och hushållens bolån kan komma att påverkas av händelser i världsekonomin är välkänt för de flesta. Räntorna är fortfarande låga i jämförelse med hur det såg ut under 1990-talet och enligt de ledande analytikerna inom området finns det inga direkta tecken på att räntan på bolånen inte kommer att fortsätta att ligga på en låg nivå även de kommande åren. I Storbritannien, som fortfarande inte har alla avtal på plats för Brexit, har en viss ekonomisk oro uppstått. Ingen vågar sia om hur det kommer att se ut när Brexit är genomfört den 31 januari men det finns anledning till en viss ekonomisk oro, just på grund av avsaknaden av tydliga ekonomiska avtal och handelsavtal. Det är något som med högsta sannolikhet även kommer att påverka bolånen..

Brexit och bolån

En av de största frågorna som vilar över den av Brexit redan tungt belastade nationen är hur utträdet ur EU kommer att påverka bolåneräntorna. Antalet godkände bolån i Storbritannien är de högsta sedan 2015 varför bankerna och ekonomerna har all anledning till oro över hur Brexit kommer att påverka landets och dess invånares ekonomi, både i stort och på enskild nivå. Kommer bolåneräntorna att stiga efter Brexit eller kommer de att vara oförändrade? En fråga som det troligen kommer att ta ytterligare nästan ett år att få svar på eftersom Storbritannien kommer att befinna sig i en övergångsperiod från utträdet den 31 januari och fram till årsskiftet 2020/2021. Under övergångsperioden, vars syfte är att Brexit ska bli som smidigt som möjligt, kommer den brittiska regeringen att förhandla fram de handelsavtal som krävs för att landet ska kunna fortsätta att vara en del av handelssamarbetet inom EU. Först när de handelsavtalen är på plats är det möjligt att se hur britternas bolån och bostadsmarknaden kommer att påverkas.

Huruvida bolåneräntan kommer att sjunka eller stiga beror helt och hållet på om Storbritannien väljer att fortsätta att följa EU:s direktiv eller distansera sig från dem. Om landets ekonomi saktar ner kan Storbritanniens regering välja att sänka styrräntan för att stimulera marknaden eller höja räntan om inflationen blir ett problem. Höjs styrräntorna är det högst troligt att även bolåneräntorna höjs, något som kommer att påverka de låntagare som har rörlig ränta på sina bolån. Blir utvecklingen den motsatta, det vill säga att styrräntorna sjunker, är det en fördel för de bostadsägare som har en rörlig ränta eller som vill lägga om sina bolån för att få en bättre ränta.

Coronavirusets utbrott påverkar boräntorna

Brexits påverkan på bolåneräntorna är begränsat till Storbritannien, men det finns andra händelser i världen som också påverkar räntorna. Sedan coronavirusets utbrott har det funnits en oro för hur en spridning kan komma att påverka den globala ekonomin; investerare väljer att hålla sig på säkrare mark och en effekt av det är att låneräntorna i USA sjunker. Enligt Mortgage News Daily har den 30-åriga bundna räntan för bolån sjunkit kraftigt sedan det första fallet av coronavirus upptäcktes och bekräftades hos en amerikansk medborgare den 21 januari. Nivån är den lägsta sedan september 2019 och det är sannolikt att oron på Wallstreet och de sjunkande räntorna kommer att fortsätta så länge nyheterna om coronaviruset kommer att fortsätta att få investerare att agera försiktigt.

De sjunkande räntorna hade dock inte kunnat inträffa vid ett lämpligare tillfälle, sett ur bostadsmarknadens perspektiv, eftersom det i USA finns en stor efterfrågan efter både bostäder som är till salu och nyproduktion av enfamiljshus. Byggentreprenörer nådde den högsta sysselsättningsnivån på 20 år i december 2019, och även om försäljningen av nybyggda hus sjönk något var den ändå 23 % högre än ett år tidigare. Prisnivån är avgörande för husbyggare sedan priserna på befintliga hus återigen stiger i USA. Byggentreprenörerna behöver producera fler mindre och billigare hus för förstagångsköpare eller äldre som vill bo på en mindre yta, för att attrahera en större målgrupp. En problematik som stora delar av västvärlden slåss med. De sjunkande räntorna på bolån bidrar inte enbart till att fler kan få möjlighet att köpa ett hus, lägre räntor och avgifter gör även att fler låntagare får sina lånelöften godkända när de ansöker om bostadslån hos olika aktörer. Låga räntor gör även att fler hus kommer ut till försäljning eftersom låga räntor i regel driver upp försäljningspriset.

Hur de sänkta räntorna och statligt stöd kan gynna unga

Det går att dra en slutsats att oavsett var i västvärlden man bor, finns det både för- och nackdelar med världshändelser som påverkar den globala ekonomin och ränteläget. Höga räntor i kombination med höga bostadspriser gynnar sällan unga som vill köpa sin första bostad. Studier visar att segregationen i samhället ökar i takt med att färre unga har råd att köpa en bostad. En modell som har fungerat bra och slagit ut väl i vårt grannland Norge är OBOS, ett bostadskooperativ som grundades på den ideologiska tanken att ett egenägt boende är bra för människor från alla sociala grupper. Norska staten har varit positivt inställd till att subventionera ägandet av en egen bostad, främst för unga, på flera olika sätt. Effekten av det har blivit att cirka 80 % av de norska invånarna äger sin bostad, något som även stärker den personliga ekonomi och den enskilda förmögenheten i och med att lånebehovet minskar. I Norge har man även satsat på ett riktat bolån för unga och BSU, ett sparalternativ som ger en högre ränta för unga bostadssparare.

Även om Norge har en stark ekonomi påverkas landet även det globala läget. Norges centralbank har höjde räntan fyra gånger under 2019 för att möta inflationsutvecklingen som varit något högre än inflationsmålet. Höjningarna är även en effekt av att flera centralbanker har signalerat att de kommer föra en mjukare penningpolitik framöver. I alla fall lät det så före coronavirusets utbrott. Hur Brexit och coronaviruset kommer att påverka den norska och den globala ekonomin återstår att se.