BankerNyheterRäntor

Riksbanken höjde reporäntan – så påverkas dina bolån

0
Riksbanken och bolån

För första gången sedan 2015 har reporäntan hamnat över minusstrecket. Precis som de allra flesta förväntat sig höjde Riksbanken räntan från minus 0,25 till 0,0 procentenheter. Trots att ekonomin är svagare idag än vad den var för några år sedan och att konjunkturen mattats av meddelade Riksbanken med Stefan Ingves i spetsen att den nästan fem år gamla minusräntan nu är ett minne blott. Räntan på 0,0 procent gäller från och med den åttonde januari 2020. Justeringen var väntad då Ingves redan i oktober klargjorde att en räntehöjning var nära förestående. Riksbanken anger själva att räntan lett till en snedvriden bolånemarknad och att minusräntan ökat skuldsättningen hos den svenska befolkningen. Minusräntan anses ha gynnat dem med höga lån och höga inkomster. Ekonomer bedömer att bankerna kommer höja de rörliga bolåneräntorna. I den här artikeln tittar vi närmare på vad som kan komma att hända med bolånen i samband med räntehöjningen.

Ett trähus och en miniräknare

Varför höjde Riksbanken reporäntan?

Ekonomer och experter är oense om huruvida höjningen av reporäntan är bra eller inte. I ett uttalande meddelade Riksbanken att inflationen varit nära de uppsatta inflationsmålen sedan 2017. Inflationsmålet har legat på 2 procent och man bedömer att inflationen kommer att fortsätta ligga på en nivå som håller sig i linje med målet. När reporäntan sänktes till 0,10 procentenheter år 2015 var många förvånade. Sedan dess har inflationen ökat och det är alltså det som fått Ingves och de andra i Riksbankens direktion att ta beslutet om en nollränta. För gemene man är det lätt att känna en viss oro på grund av beskedet. Många svenskar har stora bolån, något som innebär att även små höjningar kan påverka plånboken och den egna ekonomin. De flesta ekonomer ger dock vanliga hushåll rådet att sitta lugnt i båten. Beskedet om räntehöjningen bjuder inte på någon omvälvande dramatik eller stora förändringar. Den minusränta som rått har inneburit kostnader för landets banker och nollräntan kommer lätta den kostnad som uppstått för bankerna på insättningar.

Att sia kring prognoser för inflation och framtida höjningar av räntan är vanskligt. Riksbankens egna prognos gör gällande att nästa höjning kan förväntas till år 2022. Den osäkerhet som råder i världen just nu i form av Brexit och oron för ett handelskrig mellan USA och Kina gör att de flesta experter inte vill ge sig på annat än gissningar. Om den nyss nämnda typen av händelser får en gynnsam utgång kan räntan komma att höjas tidigare än vad Riksbanken själva förutspått. Om Brexit och handelssituationen mellan de båda stormakterna i öst och väst skulle falla mindre bra ut ur en ekonomisk synvinkel kan räntan komma att sänkas ytterligare.

Uppåtpekande graf framför en man

Hur påverkas bolånen av räntesänkningen?

Exakt hur bankerna kommer resonera och agera efter beskedet om reporäntans sänkning är naturligtvis oklart. Många ekonomer tror att bolåneräntorna kan komma att höjas med upp till 0,25 procent. De hushåll som har ett lån med en rörlig ränta kan förvänta sig en liten ökning av kostnaderna för lånet. Ett lån på en miljon skulle i ovanstående fall kosta ett hushåll 2 500 kronor mer under ett år. Experterna betonar dock att läget på bolånemarknaden just nu gynnar dig som vill ta ett bolån. Konkurrensen om låntagarna är hård och bedömare tror därför att det kommer bli svårt för bankerna att våga sig på en liknande ökning som den som Riksbanken meddelade den nittionde december 2019. I dagsläget har den som vill förhandla ned räntan på sitt bolån ett bra utgångsläge.

Flera experter i nyhetsflödet rekommenderar hushållen att fundera kring den egna ekonomin. De som har en liten marginal med lite pengar kvar i slutet av månaden kan vinna på att binda räntan. Som privatperson kan man se över frågeställningar som hur länge man tänkt bo i sin nuvarande bostad och se till att ha lånen hos en aktör som man tror att man kommer känna sig trygg hos under en längre tid framöver. För att slippa vara bunden till en enda bank och behålla en rörlig ränta kan man försöka skaffa en buffert som täcker upp kostnaderna så att man klarar en snabb räntehöjning och spara eller amortera mellanskillnaden. Ekonomerna påpekar också att det anses vara gynnsamt för bankerna med en höjd ränta. Det är omöjligt att veta säkert hur ekonomin kommer att påverkas och hur bankerna kommer att agera då många faktorer spelar in. Både den som bundit sina bolån och den som har en rörlig ränta kan endast vänta och se vad som kommer att hända i framtiden.

Reporäntans inverkan på dina bolån

För att förstå Riksbankens och bankernas agerande kan det vara bra att ha en överblick över hur reporäntan styrs. Den här räntan, som även kallas för styrräntan, bestäms av Riksbanken. Reporäntan har direkt inverkan på privatpersoners lån då den avgör kostnaderna för landets banker att ta ett lån. Målet med styrräntan är att stabilisera inflationen. Reporäntan är med andra ord ett medel för Riksbanken att påverka Sverige ekonomi i önskad riktning. Vid en hög inflation vill Riksbanken kyla ner den överhettade ekonomin, då är en höjning av räntan en metod. Landets banker tar lån från Riksbanken, och om reporäntan går upp blir således bankernas lån dyrare och framförallt bolånen kan komma att påverkas. Den ränta som fungerar som ett styrmedel i dagsläget infördes år 1994 då den ersatte den så kallade marginalräntan. Reporäntan har gått upp och ner genom åren, men den högsta noteringen inträffade mellan sommaren 1995 och januari 1996 när räntan låg på 8,91 procent. Den lägst noteringen hitintills inträffade mellan 2016 och 2018 då reporäntan låg på -0,50 procent.

Förutom att bolånen förväntas stiga något på grund av räntehöjningen kan även den svenska kronan komma att stärkas. Bostadspriserna har ökat stadigt under de senaste åren, mycket på grund av att många helt enkelt haft råd att betala mer. Generellt kan man konstatera att kostnaderna för lånen varit lika höga sedan början av år 2000. När räntan var högre i början av 2000-talet var priserna lägre. Idag är bostadspriserna istället betydligt högre samtidigt som räntan är låg.

Har amorteringskraven försvårat för unga bostadsköpare?

Previous article

Så var bolåneläget i Sverige under 2019

Next article

You may also like

Comments

Comments are closed.

More in Banker