Vad är ränta?
Den som tar ett lån får i de allra flesta fallen betala ränta baserat på det belopp man har lånat. Räntan gör alltså ett lån lönsamt för den som är långivare. Beloppet låntagaren får betala varierar beroende på en rad olika faktorer. Detta är något som är tätt sammankopplat med amorteringen (det belopp man betalar av på lånet varje månad eller kvartal) och löptiden på lånet. En annan viktig faktor är låntagarens ekonomiska situation. En person som har en god ekonomisk situation får ofta förmånliga villkor. Kunder som exempelvis har mycket pengar på en viss bank betraktas nämligen som en värdefull tillgång för banken. I gengäld för detta kan banken erbjuda kunden en förmånlig låg fast ränta. Man tar då gemensamt ett beslut om en gynnsam räntesats. Räntesats betyder att man exempelvis fastställer att årsräntan ska vara på 1% under en fem års period. Saknar man som låntagare en god ekonomisk historik får man ofta använda en annan strategi. Historiskt sett har man nämligen tjänat på att ha en rörlig ränta. Banken bestämmer till en viss del vilken rörlig ränta man vill erbjuda sina kunder. Ur ett större perspektiv är det dock marknaden och framförallt Riksbanken som kontrollerar räntenivån. Som kund finns det dock en risk med detta. Ordet rörlig betyder på finansspråk att man i en svängig marknad kan bli tvungen att dras med höga ränteavgifter. Som du kanske förstår så tar banken en högre risk med fasta räntor. Det är av den anledningen som man vanligtvis inte är särskilt generösa med att erbjuda en fast ränta till en kund som inte kan erbjuda något extra i gengäld (exempelvis en kund med en hög inkomst). Som kund kan man också kolla vilken snittränta olika banker erbjuder, d.v.s. hur mycket man i regel får betala som kund. Har man ett högt lånebelopp kan även en marginellt mindre räntesats innebära en stor kostnadsbesparing.
Olika räntor – reporänta, nominell ränta, bolåneränta
Reporänta är ett annat ord för att beskriva riksbankens styrränta. Reporäntan är den räntesats som Riksbanken erbjuder bankerna under en sjudagarsperiod. Bankerna kan under den här perioden både låna och placera tillgångar hos Riksbanken. Den här typen av styrränta är med andra ord en viktig grundpelare i vårt samhälle. Den rådande strukturen tillåter nämligen Riksbanken, och i ett större perspektiv den svenska staten, att kontrollera marknadsekonomin. Låt oss ta ett praktiskt exempel för att förklara hur det fungerar. Under en finanskris är trycket hårt på den svenska regeringen att hjälpa sina medborgare. Riksbanken och deras analytiker ser i sin tur snabbt att den svenska ekonomin går dåligt. För att hjälpa ekonomin på fötter kan de då sänka sin reporänta. Under 2010-talet har räntan ofta varit under 1 procent. Detta skapar ett antal konsekvenser för den svenska ekonomin. En direkt konsekvens är att räntan för att låna pengar faller. De personer som exempelvis har ett stort bolån får då, såvida de inte har en fast ränta, betalar lägre ränteavgifter. Detta är något som kan hjälpa många privatpersoner eftersom att många förlorar sina arbeten under en finanskris. Ur ett motsatt perspektiv kan riksbanken även välja att höja reporäntan. Detta sker ofta vid en hög ekonomisk tillväxt. Deras analytiker kan då se att marknaden håller på att bli överhettad. För att råda bot på detta kan man höja räntan, vilket leder till att både privatpersoner och företag måste se över sina respektive utgifter. I anslutning till dessa termer finner vi något som kallas för nominell ränta. Det är en ränta som inte är inflationsjusterad. Den nominella räntan är därmed exklusive reporäntans eventuella nivå. En annan viktig term är effektiv ränta. Den inkluderar alla de avgifter som tillkommer med att ta ett lån, exempelvis uppläggningsavgift. Den årliga amorteringen inkluderas dock inte i den effektiva räntan.
Bolåneräntor
Boränta, även kallad bolåneränta, är en ekonomisk variabel som är ständigt aktuell. Den är extra viktig för oss svenskar eftersom att vår befolkning procentuellt sett har en hög lånegrad. Bolåneräntan sätts i regel när man ansöker och får sitt bolån godkänt. Ofta finns det dock ett visst utrymme för förhandling. Förhandlingsutrymmet beror främst på låntagarens ekonomiska situation, vilket är något som jag redan skrivit om i den här artikeln. Många väljer att binda ränta för att vara säkra på vilket belopp man får betala. Binder man sin ränta får man således en fast ränta. I anslutning till ränteinbetalningar tillkommer amortering. Man kan även här till en viss del bestämma hur mycket man vill amortera per år. Amorteringstiden är ofta noga uträknat av den som har beviljat bolånet. Exempelvis kan man ta reda på hur lång tid det tar att betala av hela lånebeloppet. Det är däremot svårt att ge en uppfattning om hur länge man får binda sin ränta. Är ränteläget lågt vill man som kund givetvis binda det aktuella ränteläget över en så lång tid som möjligt. Bankerna är i sin tur inte särskilt angelägna om att binda räntan över en låg tidsperiod. Det är nämligen de som får ta smällen ifall räntan sedan går upp. Generellt sett kan man på olika jämförelsesidor se bindningstider som löper upp till 5 år. Tilläggas bör dock att banken inte binder upp sig för att erbjuda specifika räntevillkor till specifika kunder. En individuell bedömning görs alltid för ett bolån. En annan viktig faktor att ta i beaktande är det totala lånebeloppet. Idag är det inte alls ovanligt att privatpersoner lånar mer än 2 miljoner kronor. För dessa personer är det extra viktigt att hitta en ränta som man kan leva med ur ett långsiktigt perspektiv. Glöm inte att även små ränteökningar kan bli skadligt höga för de med höga amorteringar.
