Hur de slopade amorteringskraven har påverkat bolånemarknaden

Coronakrisen har påverkat den svenska ekonomin hårdare under april än mars om man lyssnar till experter som nationalekonomen Lars Calmfors. Eftersom den ekonomiska krisen endast delvis slagit igenom under mars månad står den svenska ekonomin under april och framöver inför fler och tuffare utmaningar. Vad gäller bostadsmarknaden har bankerna i Sverige fattat ett beslut om att slopa amorteringskraven för bolånetagare i ett försök att rädda de hushåll som har ett mindre sparkapital. I dagsläget har cirka 70 000 bolånetagare ansökt om att få slippa undan sin amortering på bolånet. Tanken med amorteringslättnaden var ursprungligen att underlätta för framförallt unga och nya bolånetagare med större risk att tvingas sälja sin bostad på grund av arbetslöshet och nedsatt tjänst i spåren av Coronaviruset. Trots detta indikerar nya undersökningar att en stor del av de som söker amorteringsfrihet inte är i direkt behov av lättnader i den egna ekonomin.

När bör man begära amorteringsfrihet?

Efter att Finansinspektionen lättat på amorteringskravet har SBAB en högre procentuell andel kunder som vill slippa amortera på sina bostäder – cirka sju procent. Med tanke på att SBAB har en större andel nya bolånetagare än de flesta övriga banker är detta också väntat, men frågan är hur många av de nya bolånetagarna som faktiskt riskerar att förlora sin anställning och därmed drabbas av en betydande nedgång av den personliga ekonomin. Klas Danielsson, VD på SBAB, menar att majoriteten av deras sökande inte är speciellt oroliga för att mista sin anställning. Hans uttalande är baserat på en undersökning som banken gjort bland sina kunder. Många kunder vill ta tillfället i akt och undkomma amorteringar tillfälligt trots att de flesta sparekonomer avråder från att ansöka om amorteringsfrihet om man inte är i direkt behov av en kortsiktig lösning vid ekonomiska svårigheter. Det som dessa experter vill lyfta fram är att amorteringsfrihet visserligen är en effektiv krisåtgärd men att amortering på lång sikt leder till bättre sparande istället för att spendera kapital på annat.

Även om det ekonomiska läget förvärrats i Sverige den senaste månaden har marknaden som helhet klarat sig relativt bra tack vare den väg som Folkhälsomyndigheten och regeringen valt. Det riktlinjer som fastslagits av Folkhälsomyndigheten har haft en mindre påverkan på svenska företag som helhet om man jämför med hur andra länders regelverk påverkat respektive lands ekonomi. Den svenska regeringen har gjort ett medvetet val som innebär att försöka hålla Sverige så öppet som möjligt för att inte falla i en grov lågkonjunktur i Coronavirusets spår. Detta tillåter företag att fortsätta med sin verksamhet och vi ser därför inte en lika allvarlig arbetslöshet som andra länder upplever och människors privata ekonomi förblir mestadels tillräcklig än så länge.

Den öppna marknaden skyddar mot försämrad bostadsmarknad

De stöd som givits i form av amorteringslättnader behöver tack vare den fortsatt öppna marknaden inte nyttjas av alla som har ett bolån, och beslutet om amorteringsfrihet bör endast fungera som ett skydd för de som inte klarar sina utgifter och att amortera samtidigt. Men, att slippa amortera är inte bara till för att stötta bolånetagare utan också bankerna. Utan ränteavgifter och försäljningen av bostadsobligationer kan bankerna inte upprätthålla tillräckliga intäkter för att klara sig. Det slopade amorteringskravet behövs därför för att människor ska slippa sälja sina bostäder på en instabil marknad och för att banker ska kunna fortsätta bedriva sin verksamhet. Även om bostadsköpen tydligt minskat i Sverige sker minskningen nästan uteslutande i region Stockholm och bankerna lider därmed inte lika mycket som banker i nedstängda länder gör.

Hur bostadsmarknaden kommer se ut framöver är det ingen som vet. Experter berättar att det är för tidigt att i nuläget att säga hur och var marknaden sätter sig. Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB, menar att man bör vänja sig vid en avstannad marknad en tid framöver. Även om effekterna av pandemin är lindrigare i Sverige och ekonomin stabilare kommer man förmodligen märka en fortsatt avvaktande marknad i framtiden. I många fall kan ekonomin vara tillräcklig vid en eventuell affär medan drivkraften att köpa inte finns där. Över hela landet ser vi idag ett mycket större utbud av bostadsrätter än tidigare och detta beror troligen på att människor tenderar att vilja få sina bostäder sålda, medan de som köper känner en viss otrygghet eller hellre avvaktar. Eftersom ingen kan säga hur marknaden eller människors privata ekonomi kommer påverkas av pandemin framöver vill många undvika risken att köpa en bostad och sedan mista sin inkomst och få problematik med amortering och avgifter.

Unga kan få det svårt i framtiden

De undersökningar man gjort kring bostadsläget just nu fokuserar inte på individuella hushåll och visar därför inte individers ålder och enskilda ekonomiska läge. En gissning man gjort är emellertid att de som redan fått problem med att hantera sina utgifter framförallt är unga bolånetagare med mindre sparkapital än äldre personer med äldre lån. Bostadsmarknaden i framtiden kan komma att se något dystrare ut för unga än äldre då man även tror att de flesta permitteringar och uppsägningar kommer påverka yngre människor. Claudia Wömann menar att det är svårt att säga om den förändrade bostadsmarknaden kommer hålla i sig framöver eller om det kommer återgå till det normala snart. Eftersom man aldrig varit med om något liknande förut är det svårt att göra träffsäkra analyser. Det faktum att företag avstannar eller går ner i produktion leder till en viss arbetslöshet, något som leder till färre köpare på bostadsmarknaden. Det som verkar rädda situationen just nu är dels den relativt låga räntan med framförallt det slopade amorteringskravet.

Frida Pratt, sparekonom på Nordnet, säger att förändringen gällande amorteringskravet med största sannolikhet lindrar nedgången på marknaden och att det är en lättnad för många bostadsägare. Något som kan vara värt att ta med i beräkningen är enligt Lars Calmfors att det förväntades en procentuell ökning på marknaden tack vara tillväxt och inflation. Sveriges mildare restriktioner har säkerligen lett till en stabilare bostadsmarknad och färre uppsägningar.