Har amorteringskraven försvårat för unga bostadsköpare?

Sedan de nya amorteringskraven infördes den 1 mars 2018 har det riktats massiv kritik mot dem från flera håll. De kritiska rösterna menar att kraven gör det svårare för redan utsatta grupper att köpa en egen bostad, vilket i sin tur gör att hela marknaden stagnerar. En av de grupper som framförallt har lyfts fram i diskussioner om amorteringskraven är den yngre generationen, vilka kritikerna menar att får allt svårare att framförallt i storstäderna införskaffa ett eget hem. Finansinspektionen, som även lade fram förslaget om de nya amorteringskraven har låtit undersöka hur de nya regelverken har påverkat unga bostadsköpare, och det resultat de kommit fram till skiljer sig på många sätt från kommentarer som tidigare fått ta plats i samtalen om ungas möjlighet att ta sig in på bostadsmarknaden.

Kritiken som hörts mot amorteringskraven

Såväl i riksdagsdebatter som i ledare och krönikor i tidningar har man under det det senaste året kunnat ta del av det bekymmersamma läget, som inte minst råder på bostadsmarknaderna i Stockholm och Göteborg. Det är dock inte bara i de allra största städerna som det har blivit svårare att köpa en egen bostad, utan även på mindre orter är det tydligt att de stigande kvadratmeterpriserna påverkar bostadsmarknaden och köparnas möjligheter. Bland dem som kritiserat amorteringskraven finns bland annat Riksbyggen. De menar att de nya amorteringskravens effekter nu är synliga och att det påverkar de ungas möjligheter att flytta hemifrån och köpa en egen bostad. Enligt Riksbyggen är det många hushåll som egentligen har råd att köpa en lägenhet och har sparat ihop till en kontantinsats som utesluts från marknaden till följd av reglerna, eftersom de inte får den finansiering som de behöver för att kunna genomföra ett köp.

Vidare menar Riksbyggen att de tendenser som nu är synliga på marknaden riskerar att göra så att flyttkedjorna bromsar in, alltså att det blir mindre rörelse på marknaden. För att motverka detta har de lämnat in ett förslag till regeringen i vilket de framhäver vikten av att beslutsfattarna tar tag i problemet och börjar erbjuda en ny slags finansieringsform för unga bostadsköpare. De menar att detta bland annat kunde lösas genom ett statligt finansierat lån för unga upp till 34 år. Låneformen de eftersträvar skulle bland annat innebära att kravet på kontantinsats är lägre, och även att man kunde få en amorteringsfri period under ett antal år.

Finansinspektionens rapport hävdar att amorteringskraven inte är det huvudsakliga problemet

Finansinspektionen har utrett läget på bostadsmarknaden för att kunna fastställa om det ligger en sanning i de påståenden som kritikerna framfört gällande unga och amorteringskraven. I rapporten framgår att det visserligen är svårt för unga att ta sig in på bostadsmarknaden, men att huvudskälet till detta inte är amorteringskraven. Inspektionens generalsekreterare Erik Thedéen hänvisar istället till det faktum att bostadspriserna gått kraftigt uppåt sedan 2012. Enligt Thedéen har det här påverkat de ungas möjligheter på det sättet att många har blivit tvungna att köpa en mindre bostad än de hade önskat, eller att de blivit tvungna att flytta till områden som ligger lite mindre centralt på grund av att priserna är för höga.

I Finansinspektionens rapport framgår det att 85 % av alla unga bostadsköpare har samma möjligheter på marknaden i dag som de hade 2012. De medger dock att det finns grupper som har det svårare, och att amorteringskraven till en viss del har orsakat detta. Däremot påpekar FI att bristen på billiga hyresrätter och bostadsrätter har en nyckelposition i dramat, och en större effekt på marknaden än amorteringskraven. När det inte finns tillräckligt många hyresbostäder att tillgå till ett rimligt pris blir allt fler uteslutna från marknaden. Med andra ord förnekar inte FI att det finns problem som måste tas itu med på bostadsmarknaden för att alla skall få ett eget hem, men deras rapport kommer fram till en annan slutsats än den som exempelvis Riksbyggen har gjort. FI lyfter även fram det faktum att tilläggslånen på befintliga bostadslån har minskat sedan amorteringskraven förändrades, vilket har lett till att hushållen skuldsätter sig mindre än tidigare.

Slutsatsen är att unga har det svårt på bostadsmarknaden

Det är väl värt att lyfta fram att FI inte motsätter sig att unga har det svårt på bostadsmarknaden. I en av deras analyser menar de att det är en följd av att unga vuxnas inkomstnivåer har stigit långsammare än resten av befolkningens, och att det är en ekvation som således inte går ihop med de stigande bostadspriserna. Det behövs alltså vidtas åtgärder för att unga vuxna inte skall bli utestängda från marknaden utan ha en dräglig tillvaro. Framförallt behövs det åtgärder som säkerställer att alla som vill ha ett eget hem och skall ha möjlighet att få det, oberoende av om det handlar om en bostads- eller hyresrätt. Skuldkvotstaket finns i grund och botten för att hushåll inte skall dra på sig för många skulder, men eftersom de också påverkar hur villiga banker och andra kreditinstitut är att låna ut pengar blir unga vuxna ofta lidande på en allt mer snårig bostadsmarknad.

FI medger att amorteringskraven i viss utsträckning är en orsak till den problematik unga vuxna står inför men att man först och främst måste ta tag i de huvudsakliga problemen; tillgången till billiga bostadsrätter och hyresrätter. Enligt FI är också kraven på kontantinsatser något som försvårar för unga mer än för den äldre generationen. Slutsatsen är alltså att unga vuxna har det svårt, men att det finns andra huvudsakliga orsaker till detta än själva amorteringskraven.