Allt fler flyttar från Stockholm

Att det är svårt att få bostad i Stockholm har de flesta hört talas om och nu börjar det att få en negativ effekt på bostadsmarknaden. Allt fler väljer bort Stockholm för att istället bosätta sig i någon av de närliggande kommunerna eller på andra platser i landet. Det är första gången på 15 år som fler flyttar från än till Stockholms län. Det är inte något tillfälligt för Stockholms kommun har tappat invånare varje år sedan 2014 men nu är det alltså hela länet som avflyttningen sker ifrån. Det här beror på flera olika anledningar men i grund och botten handlar det såklart om priset på bostäderna. För även om befolkningen minskar så gör inte bostadspriserna det, tvärtom. I snitt ligger kvadratmeterpriset på 68 478 kronor i Stockholms län och ännu dyrare är det att bo i attraktiva innerstadsdelar som Vasastan och Östermalm där priset är 93 446 SEK.

Högutbildade och barnfamiljer flyttar

Det finns framför allt två kategorier som väljer att lämna Stockholm för en annan ort. Det handlar om barnfamiljer och högutbildade. På Umeå Universitet har docenten och lektorn i kulturgeografi, Emma Lundholm, forskat på barnfamiljer som valt att lämna storstäder mellan åren 2003-2013 och hon har tydligt kunna se att högutbildade familjer rör på sig oftare än andra. De flesta som flyttar gör det på grund av arbete eller studier och eftersom högutbildade personer läser på universitet och högskolor har de redan i unga år lämnat hemstaden och är därför inte obekväma med att flytta igen. Dessutom har lönen en stor påverkan på varför man flyttar, vilket även det är en kategori som gäller de med bra utbildningar. En yrkeskategori som ofta rör på sig mellan olika städer är läkare och personer inom sjukvården. Anledningen är helt enkelt att det finns likvärdiga jobb på de flesta orter där boendekostnaden är lägre.

Flytten brukar dock inte gå långt, utan för det mesta lämnas staden på grund av de dyra bostadspriserna och för att få en bättre fritid nära naturen. De som väljer att lämna Stockholms län flyttar ofta till ett grannlän, alternativt till sitt hemlän där de växte upp. Med de dyra kvadratmeterpriserna i Stockholm går det att få riktigt stora villor för samma pengar på mindre orter, vilket lämpar sig perfekt för barnfamiljer. Många som lämnar storstäderna har passerat 30 år och är alltså i det skede när familj bildas och naturnära aktiviteter blir viktigare än utelivet. När det gäller åldersgruppen under 30 år så ökar istället inflyttningen till Stockholm.

Ett internationellt problem med höga bostadspriser

De höga bostadspriserna i innerstaden är inte unikt för Stockholm utan förekommer i många andra länder. I exempelvis London och San Francisco riskerar många offentligt anställda att behöva flytta eftersom både hyror och priser skenat iväg. 2016 gjordes en undersökning i London och där uppgav hela 40 % av sjuksköterskorna att de snart måste flytta från London eftersom levnadskostnaden är så hög. London har under flera år tampats med problem med att förmögna utländska medborgare köper upp bostäder i attraktiva områden. Ett problem med detta är att de inte vistas året om och därmed försvinner många dagligvaruaffärer och liknande som behöver en jämn ström av kunder. Förutom att de utländska fastighetsköparna drar upp priset på bostäder så medverkar de även till att området förändras när affärer försvinner.

I Stockholm finns fortfarande många hyreslägenheter med fast marknadspris så ännu har vi inte nått samma läge som London. Däremot är det svårt att få in en fot på den svenska bostadsmarknaden och hela 60 % av de som hyr lägenhet i Stockholm hyr i andra hand. Det byggs relativt mycket i Stockholm men även här är det svårt att få in en fot om handpenning till ett bolån saknas. Inom den offentliga sektorn ligger lönerna ofta lägre än i den privata sektorn vilket innebär att de oftare tvingas att flytta när priserna ökar. I januari ökade bostadspriserna i hela landet men allra mest i Malmö och Stockholm. I Stockholm var ökningen 7 % förra året och priserna börjar att gå mot rekordårens toppnoteringar, detta trots att utflyttningen är större. I en levande stad behövs flera olika typer av yrken och risken finns att även offentlighetsanställda kan tvingas flytta precis som i London. Däremot är det givetvis bra att även utflyttning sker av de med fast anställning för de andra länens utveckling.

Höga insatser och dyra blancolån

Att utflyttningen från Stockholm ökar är inte enbart negativt eftersom utvecklingen går snabbare i andra län och kommuner. Med större skattebas går det exempelvis att förbättra kommunikationerna till Stockholm där de flesta trots allt fortsätter att arbeta. På det personliga planet handlar det så klart om högre livskvalité. Närmare till naturen och framför allt mer pengar kvar i plånboken. I Stockholm ligger insatsen på en genomsnittlig villa på en miljon, en summa som få personer har. När amorteringskraven har ökat så väljer många att ta ett blancolån till insatsen för att kunna låna resterande summa i ett traditionellt bolån med betydligt fördelaktigare ränta. Det här har blivit så pass vanligt att Finansinspektionen gått ut och varnat unga för kombinationen av ett blancolån som handpenning. Skulle räntorna höjas är det många som skulle få svårt att klara av sina bolån och de kan komma att tvingas sälja sina bostäder för en lägre peng än vad de köpte de för.

Den låga räntan i kombination med det tidigare obefintliga amorteringskravet har gjort att många hushåll sitter med rejäla lån. Det svenska hushållens skulder nådde 2019 rekordnivåer och ligger på 4 424 miljarder kronor. Däremot har allt fler hushåll även börjat att spara och amorteringen på bostadslånen kan vara en bidragande anledning. 2010 infördes ett bolånetak som innebar att enbart 85 % av bostadens värde får belånas. I Juni 2016 kom nästa nyhet att lånen måste amorteras ner till en viss nivå för att skärpas ytterligare 2018.